Det heliga olivträdet som ligger vid norra sidan av Erechtheion på Akropolis i Aten.
Dess position spåras tillbaka till den legendariska platsen, där Athena först planterade den.
Med Pausanias ord sprang det en ny gren fyra meter lång, dagen efter att perserna brände
Akropolis 480 f.Kr. och varje gång en inkräktare huggade ner den, räddades en kvist och
planterades om. Den senaste omplanteringen var 1942.
I de panathenska spelen, till ära för Athena, var priset olivolja. Vinnaren fick amforor fyllda med olivolja,
tillräckligt för att räcka ett helt år för. Hercules sägs ha planterat ett vilt olivträd i Olympia för att använda
dess grenar som en krans, kotinos, som placerade på huvudet av vinnarna av de olympiska spelen.
”Iketes”, laglösa som bad om förlåtelse, tog sin tillflykt till gudarnas altare med en olivkvist i handen. Även under krig höll budbärarna, som begärde vapenvila,
i en olivkvist - en symbol för fred.
Även idag ses ju olivkvisten tillsammans med/jämte den vita duvan, som en fredssymbol.
Hippokrates använde olivolja som botemedel mot minst 60 sjukdomar och han kallade oljan ”den stora läkaren”.
Från den tiden spelade olivträdet och olivoljan en stor roll i folks liv. Dess betydelse, på grund av dess kost- och
renande fördelar, växte och utvidgades till alla länder längs med Medelhavets kustlinje
Det är både i mytologin och vetenskapligt bevisat av arkeologiska fynd att själva kärnan i handelsvaror med
olivolja och kulturutbyte var på Peloponnesos, öarna, Kreta och Santorini, där vi har många upptäckter av
gamla mynt som visar olivoljan.
Det förklarar varför det är den allmänna känslan i Grekland, att här är vaggan för Medelhavsdieten.